måndag 2 januari 2012

Oväntat

Jag var skräckslagen. Rent av lamslagen. Tanken av att inte ha kvar honom gick inte att förstå. Hur jag kunde hitta på en hel historia om vad som hade hänt, enbart för att att jag inte hört ifrån honom på några dagar är skrämmande. Tänk om det verkligen hade hänt något. Hur skulle jag ha tacklat det? Kontentan i det hela är att jag under min stress och oro insåg hur mycket han verkligen betyder. Mer än jag först trodde. Nu längtar jag mer på att få kliva av flyget och veta att det inte är många timmar kvar tills jag får träffa honom..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar